Nu är hon här ❤️

Nu är hon här ❤️ Vår lilla flicka föddes igår den 1 juli 😊 Hon är 47cm och väger 3280g. Hon mår bra och jag håller på att återhämta mig efter en intensiv förlossning. Ska skriva mer om det när jag har vilat upp mig lite.

Kram ❤️

Två dagar kvar till igångsättning

Två dagar kvar till igångsättning. Är inställt på torsdag. Har haft en del sammandragningar så jag hoppas att min livmodertapp känner sig redo. Har läst en del på olika forum om andras upplevelser av att bli igångsatta genom att man tar hål i fosterhinnan, och många verkar ha väldigt snabba och intensiva förlossningar. Verkar som kommer igång efter 15-30 minuter och barnet är fött efter 2 – 6h.

Träffade psykologen för sista gången innan sommaren idag. Vi pratade igenom förlossningen, mina tankar och rädslor. Rädslan att något ska gå snett. Sen rädslan för själva förlossningen, att jag ska spricka igen och få ännu mer besvär. Min barnmorska har redan skrivit det i sammanfattningen som de skriver på slutet men jag har egentligen två önskemål inför förlossningen:

– att jag vill bli informerad om hur mitt lilla barn mår under förlossningen

– att jag vill att vi tar det lugnt när huvudet ska ut så att jag inte spricker

Kan inte fatta att det snart är dags!

Vecka 36 + 0, en vecka kvar?

Vecka 36 + 0, är inne i den 37:e veckan förhoppningsvis blir jag igångsatt om en vecka, nästa torsdag. Yeay 😊❤️ Förhoppningsvis så är den lilla tjejen redan född vid den här tiden nästa vecka. Då är vi alla tre på BB och börjar lära känna varandra. Får jobba med visualisering för att klara av den sista tiden. Tiden går allt långsammare och jag blir väldigt orolig lätt. Får lätt panik när jag inte känner henne och får då påminna mig själv att jag faktiskt kände henne för 15 eller 30 minuter sedan. Tappar lätt tidsuppfattningen, känns som att det var evigheter sedan jag kände henne röra sig.

Det var min sista arbetsdag idag på ett tag. Mina kollegor hade styrt upp med bullfika och även köpt en fin present.

Här är min mage och den fina outfiten 🌼

Att gå hem på föräldraledighet bidrar till att jag känner mig orolig. Minns hur det var sist med Lea, jag ställde in autosvar på mailen, rensade skrivbordet. Sen fick jag ta tag i allt sådant när jag var tillbaka Den här väntan är psykiskt påfrestande. Från och med idag skulle vi inte hamna på Neonatalvårdavdelningen automatiskt om hon föddes, men det är en vecka kvar tills graviditen räknas som fullgången. Vet inte om jag skulle vilja att förlossningen startade spontant innan torsdag. Är orolig för det, skulle helst vilja att de har koll på henne under hela förlossningsförloppet. Samtidigt är det väl det bästa för då är hon redo att födas. Känns oschysst att stressa på henne såhär som jag gör.

Jag kommer nog inte ha det så lätt den här sista tiden men ska försöka slappna av så mycket som möjligt för att hormonet oxytocin ska kunna frigöras och livmodertappen ska få mogna. Det kommer gå bra säger jag till mig själv. Bara sju dagar kvar nu.

Börjar förbereda det sista inför förlossningen

Börjar förbereda det sista inför förlossningen. Har börjat packa förlossningsväskorna. I den ena väskan har jag packat ner lite kläder till den lilla tjejen, filtar, en bärsjal och lite annat. Saker till henne i alla fall. I den andra väskan kommer jag packa ner våra kläder och hygienartiklar. Har ju inte fått uppleva tiden på BB tidigare, vad behöver man egentligen ha med sig? Har man på sig egna kläder eller sjukhuskläder? Ska man ha kläder till sitt barn som ska räcka hela vistelsen eller lånar man kläder där? Ni får jättegärna ge mig tips.

Har tvättat alla hennes sängkläder men inte bäddat ännu, blir helgens projekt kanske. Ska även sätta upp några krokar och annat. Sy fler korgar. Börjar bli riktigt exalterad, känns spänning att få träffa henne snart. Samtidigt som jag är trött, känner att jag behöver vila. Kommer jobba denna ut och sen blir det att vila och sysselsätta mig med det jag orkar med. Har ångest inför att gå hem, blir påmind som hur det kändes sist med Lea. Jag gick runt hemma och väntade, tyckte att det skulle bli så spännande samtidigt som det kändes sjukt overkligt. Hoppas, hoppas, hoppas att jag blir igångsatt nästa torsdag den 29e juni. Att jag inte behöver vänta längre än så.

Träffade min psykolog idag och hon tyckte att jag skulle hitta på något trevligt i nästa vecka i väntan på torsdagen. På måndag ska jag till MVC, på tisdag till psykologen igen och på onsdag får jag hitta på något som jag tycker om. Om det blir fint väder tanker jag att jag åker till någon sjö och doppar fossingarna i vattnet. Eller om jag åker och klipper mig.

Inte långt kvar nu.