Tackade av en kollega som ska få barn

Idag tackade vi av en kollega som ska få barn i januari. Jag sydde ett babynest till henne och några hade bakat och hade fika med sig. Så ser babynestet ut.

Jag tyckte att det var ett fint tyg med nallar när jag såg det affären, tittade inte så noga. Så, när jag hade tvättat tyget och skulle hänga upp det såg jag att nallarna hade namn, och en hette Lea. Ska köpa en bit av det tyget och rama in Lea-nallen tänker jag.

Kände igen mig i en del av det som min gravida kollegan sa. Hon sa att det kändes overkligt att hon har ett barn i magen, och att hon känner oro inför hur det ska gå. Har många gånger tänkt om det var något fel på mitt sätt att tänka. Att den här bristande verklighetsuppfattningen bidrog till att jag inte förstod att något var fel. Eller kanske snarare rädslan för att göra något fel när Lea väl var född. Tänker på att jag var alltför fokuserad på framtiden, att jag inte riktigt var i nuet och tänkte inte på farorna som kunde uppstå under själva graviditeten. Det är så otroligt naivt att säga det här, men jag förstod inte riktigt att barnet kunde dö så sent i graviditeten när allt hade sett bra ut hela tiden.

Blir inte mycket till julfirande det här året. Vi har köpt julklappar till varandra men det blir ingen julgran eller annan pynt. Tänkte jag istället skulle ta det lugnt, läsa, fixa lite här hemma. En sak som jag tycker om med den här tiden på året är alla mysiga julfilmer. Ska se om jag kan hitta någon och streama. Vi har nämligen inga tv-kanaler här ute på landet.

Vill passa på och önska er alla en god jul. Ta hand om varandra och njut av de lediga dagarna om ni har några. Många kramar 💟💟💟