Våra tidigare upplevelser påverkar hur vi tänker

Det tar tid för det psykologen säger till mig att sjunka in, jag får ha det i bakhuvudet ett tag innan jag förstår det fullt ut. Som sist vi var där, eller om det var gången innan. Då sa hon att allt som vi har varit med påverkar oss och hur vi lever våra liv. Även sådant som man inte tänker på länge, eller som man har glömt bort. Alla våra tidigare upplevelser påverkar hur vi tänker, känner och handlar därefter.

Det är så mycket som kan ha påverkat oss, händelser under vår barndom och uppväxt som har format oss. Dessa händelser får konsekvenser i våra framtida liv, de påverkar vårt framtida välbefinnande. Kanske hade vi en mamma som inte tyckte om sin kropp och vi lärde oss att kroppen anses vara ful om den är på ett visst sätt. Kanske fanns det någon har behandlat oss dåligt som barn och då kan vi bära på ilska eller rädsla som visar sig i vårt dagliga liv. Det kan begränsa oss. Vi kanske hade stränga föräldrar som vi inte vågade säga emot, idag kanske vi fortfarande har svårt med gränser och svårt att säga ifrån. Kan vara allt möjligt.

Det läskiga är att det inlärda är så självklart för oss att vi inte ens ifrågasätter det. Vi tror att alla andra tänker så, att det är normalt att tänka så. Att de som säger att de tänker annorlunda inte är helt ärliga. Man får verkligen ta sig tid och fundera vilka tankar och känslor som orsakar svårigheter och hindrar oss i det vi vill göra. Det blir verkligen en aha-upplevelse när man väl kommer till insikt.

En av mina svårigheter är att jag har lärt mig att det är fult att prioritera sig själv. Det är inget som någon har sagt till mig, men under min uppväxt har framför allt min mamma valt att prioritera bort hennes välbefinnande och hennes önskemål. Hon skulle alltid hjälpa alla och ställa upp oavsett vad det handlar. Hon uttryckte aldrig att hon behövde tid för sig själv eller att hon inte orkade. Det är en jättefin egenskap att vara så snäll men man får ju inte glömma bort att vara snäll mot sig själv också. Det vill jag bli bättre på.

Vad brottas ni med?

Har känt mig rätt hängig

Det har varit rätt kämpigt de senaste dagarna. Möten med andra människor och mina relationer till andra har varit anstränga. Jag har varit nedstämd och känt mig rätt hängig. Minsta motgång får mig att känna uppgivenhet, jag tappar den lilla energi jag har byggt upp genom att peppa mig själv. Tycker inte att det är mycket som känns roligt just nu. Har inte riktigt något att se fram emot. Jag vet att det inte riktigt hjälper att tänka så och jag försöker glädjas åt det som är. Glädjas åt att ta en promenad i skogen eller klappa katten. Eller dricka nyponsoppa med sambon. Får träna på att släppa taget om mina förväntningar, tillämpa det jag jag har lärt mig på meditationsretreaten.

Träffade psykologen igen igår. Vi pratade om att jag skulle behöva aktivera mig, både fysiskt genom träning samt genom att inte undvika situationer som känns jobbiga. Frågade henne hur långt tid jag ska ge det innan vi testar läkemedelsbehandling, men hon kunde inte riktigt ge mig något svar. Får jobba på ett tag till känner jag nog ändå. Sen är det väl inte så mycket annat att göra än att testa antar jag. Vet inte varför jag är så rädd för det egentligen. Det är väl bättre det än att gå runt och vara deppig. Någon som har erfarenhet av läkemedelsbehandling mot depression?

En av mina arbetskollegor är gravid, hon ska ha barn i början av nästa år. Jag tyckte att det började synas redan efter semestern men det kändes dumt att fråga. Så för några veckor sedan berättade chefen att hon skulle gå på föräldraledighet efter jul. Det i sig var helt okej, men jag känner att det är svårt att umgås med henne. Jag hanterar det väldigt dåligt. Det är svårt för mig att höra henne berätta om deras planer, till exempel att de skulle behöva ett större boende. Det väcker minnen som i sin tur väcker känslor som ångest, sorg och skuld. Vi har aldrig varit särskilt tajta vi två men jag känner att jag undviken henne. Jag undviker generellt samtalsämnen som handlar om graviditet och bebisar. Har ändå några vänner som jag kan prata med, det är tryggt. Har ju även sambon också såklart. Med honom är det ändå enklast att prata om Lea.

Nu ska jag iväg och ta en fika men två vänner. Gäller att aktivera sig som sagt 🙂

Mer om meditationsretreaten jag var på

Jag skulle ju berätta mer om meditationsretreaten jag var på. Det var buddhistiska munkar och nunnor som höll i retreaten, och presenterade sin syn på hur man skulle bli en lycklig människa 🙂 En del de säger tycker man kanske låter främmande, det kan vara svårt att ta till sig allt. Så man kan välja att ta till sig det man är bekväm med och börja där. Ta till sig delen om mindfulness.

Under en av undervisningsstunderna talade de om vad de ansåg vars orsaken  till att vi människor är olyckliga. Enligt det buddhistiska synsättet har varje människa sin bild av verkligheten. Denna representeras av en fyrkant i min vackra illustration nedan… Verkligen som den är representeras av en ring. Beroende på hur väl vår bild av verkligen förhåller sig till verkligheten så uppkommer det behagliga eller obehagliga känslor och tankar. Om vår föreställning skiljer sig från verkligheten blir det obehagligt, och om vissa delar överensstämmer blir det behagligt. De obehagliga känslorna kan vara ilska, sorg, avundsjuka mm. De behagliga känslorna är behagliga endast en kort stund, man får en kort tillfredsställande när ens uppfattning av verkligheten ser ut att stämma med verkligheten som den är. Efter denna korta stund uppkommer obehagliga känslor som girighet och “fixering”, önskar att saker ska förbli som de är.

kvadratcirkel

 

Man kan säga att det är våra förväntningar på verkligen som skapar bekymmer för oss. Det finns egentligen inte några behagliga känslor när vi jämför våra förväntningar med verkligheten som den är. Denna strävan efter något bättre, det som ger upphov till att vi vi önskar att verkligheten vore på ett visst sätt är hårdkodat i oss genom evolutionen. Den strävan ska vi inte / kan vi inte ta bort, men vi bör bli medvetna om den. Bör bli medvetna om att detta skapar otillfredsställande hos oss. Målet är att släppa taget om fyrkanten och vara i nuet som det är. Om det är soligt så är det bra. Om det regnar så är det också bra. Genom att träna på att vara i nuet kan man på sikt lära sig att släppa taget om vår fyrkant. För vår hjärna kan ju bara vara fokuserad på en sak åt gången. Om vi fokuserar på andningen kommer andra tankar inte få utrymme att ta över. Vi bekräftar tankarna som dyker upp och sedan återvänder till att fokusera på andningen. 

Här är en länk till en väldigt bra artikel där munken Thich Nhat Hanh förklarar vad mindfulness är och hur man ska träna på att vara i nuet: Thich Nhat Hanh on The Practice of Mindfulness

 

Mysigt med höst

Jag tycker väldigt mycket om sol och värme, men den tidiga hösten är nog ändå min favoritårstid.  Som nu, när det fortfarande är rätt varmt ute men löven har börjat bli röda. När man kan ta promenader i skogen, höra löven prassla för varje steg man tar och njuta av naturens egna färgspektrum. Det är en speciell känsla i luften. Det är förändring på gång. Tempot blir lite lugnare i takt med att dagarna blir kortare. Det är dags att ta fram en höstjacka och byta tygskorna mot ett par som tål regn. Snart är det även dags för mössan. Att börja tända värmeljus. Det är mysigt med höst.

Jag fick svar angående ett av jobben jag hade sökt, det blev inget, de söker någon med mer erfarenhet. Det är ju tråkigt. Fick verkligen en bra känsla när jag var på intervjun. Hade nog trivts bra där. Har inte hört något från de andra två. Hoppas att jag får ett mer positiv svar från dem. När man väl har bestämt sig för att söka något nytt, så har man gått vidare i tanken så att säga. Då blir det svårt att ta till sig det som är bra med det man har. Att anstränga sig för att förbättra sin befintliga situation.

Läste om det för något åt seden, att hjärnan fungerar så när man har fattat ett beslut. Man tar till sig information som bekräftar ens beslut och sållar bort det som talar emot. Känner att det är viktigt att känna till detta så att man vet varför man tänker som man gör. Det kan vara så enkelt som att man ska köpa något nytt, till exempel en tv. När man har “valt ut” en modell så söker man undermedvetet bara efter fakta som bekräftar att det är en bra tv.

Att hjärnan fungerar så kan vara farligt i vissa sammanhang. Till exempel om en kollega säger något elakt om en annan kollega. Blir lätt då att hjärnan spinner vidare på detta och man hittar fler och fler saker att störa sig på. Här får man vara uppmärksam och tidigt känna igen de här tankarna. Bryta tanken när man uppmärksammar den, säga till sig själv “Nu tänkte jag elaka saker som X”. Göra det varje gång man märker att tankarna sticker iväg åt det hållet.

Här är min pisse Nisse, han är nöjd med jobbet han har. Detta är hans favoritfilt, lägger man filten över sina ben så hoppar han upp i knät och lägger sig. Så ligger han där och snarkar. Världens bästa Nisse pisse.

_20160921_150342