Gravid skickades hem och barnet dog i magen
“Gravid skickades hem och barnet dog i magen” läste jag igår och får en klump i magen direkt. Det hände i september 2015 på Skåne universitetssjukhus (SUS), och nu Lex Maria-anmäler de sig själva eftersom ”barnet sannolikt överlevt” om kvinnan fått vård. Kvinnan var i vecka 41 och skulle bli igångsatt, men fick vänta tills nästa dag då det var fullt på avdelningen. När de återvände nästa dag hade barnet dött i magen. Finns att läsa mer i ett flertal tidningar: DN, SydSvenskan, Expressen, Lund lokaltidning. Till och med på flashback diskuteras detta, men där är fokus på invandringen och att det stora antalet asylsökande pressar förlossningsvården. Man hänvisar till en reportage på tv4.se där 17 av 21 landsting säger sig ha blivit mer belastade. Enligt SUS beror det på befolkningsökning i kombination med att det är svårt att rekrytera barnmorskor. Ge dem 30000 kr i lön då, så blir det säkert enklare att rekrytera. Läste en artikel i SydSvenskan från 2015 där just SUS har sänkt ingångslönen för barnmorskor från 30000 till 27500 kr.
Blir allt mer övertygad om att det finns allvarliga briser inom svensk mödra- och förlossningsvård. Jag kände mig så trygg och omhändertagen när vi blev gravida med Lea. Fick uppfattningen att mödravården skulle ge mig all den information jag behöver och att sjukvården kommer hålla koll på mig och ta de prover som behövs. Göra de undersökningar och ultraljud som behövs. “Gå inte in på familjeliv och läs, där gör de en höna av en fjäder” var det första jag fick höra. Så jag lät bli. Så säger dem att man ska känna fosterrörelser varje dag från och med en viss vecka men vad innebär det? Hur mycket kan det skiljas från dag till dag? Om man har ett barn som inte sparkar 10 gånger varannan timma? Vad är då normalt? Varför får man inte mer information? Varför är det inte någon som säger att om man inte känner 10 hårda sparkar på två timmar så är det inte normalt? Har tidigare skrivit om Socialstyrelsen vill ändra riktlinjerna vid minskade fosterrörelse. När kommer det att ske?
När jag pratade med vänner som hade haft kontakt med mödravården i andra länder tyckte jag att mammorna där fick mycket strängare instruktioner om vad de ska undvika. Sen får mammorna gå på betydligt fler kontroller. Kontroll varannan eller var tredje dag den sista månaden. Även för “normala” graviditeter och inte bara mer komplicerade graviditeter. Mammorna får träffa läkare och inte barnmorskor. Ultraljud görs mer regelbundet, inte bara i vecka 20. Här hemma är det en kostnadsfråga.
Arg, frustrerad och ledsen…