Jobbintervju

Idag var jag på jobbintervju och det gick jättedåligt. Jag hade skickat iväg några ansökningar och ett företag hörde av sig och ville träffa mig. Så jag hittade på en ursäkt, gick tidigare från jobbet och åkte dit. Möttes av en trevlig HR person och en avdelningschef. De var väldigt trevliga och stundtals kändes det bra men… så sabbar jag det 😞

Fick frågor som jag hade svårt att svara på. Jag är inte riktigt den personen som kan komma på bra svar i stunden, eller komma ihåg det de frågor efter. Jag behöver klura lite, ta fram minnena, resonera med mig själv. Det är därför jag tycker om att skriva. Här kan jag läsa om samma mening om och om igen, och göra justeringar. I alla fall, de frågade hur de i min arbetsgrupp skulle beskriva mig och vad jag hade fått för feedback från mina tidigare chefer. De frågade varför de skulle välja just mig. Usch, vilken fråga, känns som att jag säljer mig själv på en marknad! Om jag skulle gå vidare så får jag göra ett personlighetstest. Och ytterligare något i nästa steg. 

De jag såg där var glada, snygga, unga människor. Det är högt arbetstempo säger avdelningschefen. Är det verkligen något för mig tänker jag då. När jag frågar hur det arbetar med trivsel och arbetsmiljö säger HR personen att de rekryterar de som skulle passa in. Hon säger också att det är ens eget ansvar att se till att man trivs. Hmm, okej, tänker jag. Förstår det till viss del, men hade jag haft anställda hade jag velat att de trivdes. Jag hade nog inte lagt ansvaret på dem.

Det kanske inte var något för mig ändå. De skulle höra av sig om två veckor men jag börjar bli tveksam om jag verkligen är intresserad. Har skickat fler ansökningar, får se om jag hör från någon mer. Nu ska jag sova och förtränga detta…