Vecka 35 + 0, två veckor kvar

Vad tiden går långsamt, men nu är det vecka 35 + 0 och förhoppningsvis bara två veckor kvar till igångsättning. Jag känner mig alltmer trött och har har alltmer ont i mitt bäcken. Får lägga mig och sova en liten stund när jag kommer hem.

Har köpt allt jag vet vi behöver nu. Det återstår att tvätta en del saker och packa förlossningsväskan. Har valt ut vad jag ska ha med mig till den lilla tjejen men det känns jobbigt att att packa väskan. Jag kan inte med att ta samma väska som vi hade med oss till förlossningen när vi åkte in med Lea. Många jobbiga minnen förknippade med med den.

Den lilla tjejen snurrar inte runt så mycket längre. Jag skulle tro att hon ligger med huvudet neråt, rygg och rumpa på vänster sida och fossingarna antigen rakt uppåt eller på höger övre sida av magen. Jag känner henne sparka mest uppåt eller på höger sida av min mage.

Funderar på hur länge till jag ska jobba. Vill inte gå runt hemma och oroa mig men samtidigt är det nog bra att inte jobba hela vägen fram till den 29e. Så jag hinner sova ut i några dagar. Har sagt till midsommar ungefär. Så kanske dagen innan midsommar? Ev nån dag veckan därefter tex måndag och ev tisdagen. Kommer klättra på väggarna här hemma, kroppen är tung och otymplig så jag kan inte göra så mycket. Får åka och köpa mer tyg och sy något, sysselsätta mig med något.

Hoppas att min kropp är redo för igångsättning den 29e juni. Det är en torsdag. Jag är inställd på det datumet och skulle bli väldigt besviken om jag fick vänta över helgen.

Jag räknar ner dagarna.

En graviditet kan orsaka långsiktiga förändringar i den gravida kvinnans hjärna

Min sambo skickade en artikel till mig häromdagen om hur en graviditet kan orsaka långsiktiga förändringar i den gravida kvinnans hjärna. Han har också frågat mig om jag upplever att jag är snurrig, något som jag upplevde väldigt starkt när jag väntade Lea. Jag hade ett jobb då som var oerhört koncentrationskrävande och jag hade väldigt svårt att hålla ihop trådarna. Vi hade ju dessutom köpt hus och skulle flytta så det var mycket på en gång. Den här graviditet har jag tagit det betydligt lugnare, har nästan bara haft fokus på mitt lilla barn i magen så det känns betydligt bättre. Men jag vet inte om han försöker säga något…

I alla fall, enligt den här studien som man kan läsa om i artikeln så har har forskare sett att en graviditet kan orsaka långsiktiga förändringar i den gravida kvinnans hjärna, kan möjligen även leda till permanenta förändringar. Den gråa hjärnsubstansen kryper.

Forskare skannade hjärnan hos 25 kvinnors som ville bli gravida med sitt första barn. Fler skanningar av hjärnan utfördes cirka två månader efter att barnet var fött. Skillnaderna var så omfattande att forskarna kunde se om en kvinna hade varit gravid enbart genom att granska skillnaden i deras hjärnor. Skillnaden var att kvinnor som hade varit gravida hade mindre grå hjärnsubstans i vissa delar av hjärnan jämfört med 20 kvinnor som inte hade varit gravida, 19 män som hade fått sitt första barn och 17 män utan barn. Förändringen i hjärnan kvarstod två år efter att barnet var fött. Fler studier behövs för att kartlägga hur länge förändringen kvarstår och om den är permanent.

Att gråa hjärnsubstansen minskar i delar av hjärnan behöver inte nödvändigtvis vara dåligt. En liknande minskning sker under tonårsperioden, då förändringen i hjärnan är nödvändig för en fortsatt normal kognitiv och emotionell utveckling. Minskningen hos gravida skulle snarare kunna vare en indikation på att mammans hjärna mognar ytterligare, anpassas så att hon ska bli mer responsiv på barnets signaler. Enligt studien var anknytning till barnet störst hos mammor vars hjärnor förändrades mest. 

Delar av hjärnan som krypta mest är delar av frontal- och temporalloben samt delen som delar hjärnhalvorna. Samtliga delar är aktiva när man ska ta till sig andra människors mentala perspektiv. Minskningen av gråa hjärnsubstansen kan innebära att delarna blir mer specialiserade som en resultat av graviditeten. Dessa delar var också mest aktiva när kvinnor tittade på babybilder. 

Då nyblivna pappa inte visade några förändringar i hjärnan beror förändringen snarare på hormoner i den gravida kvinnans kropp än föräldraskapet i sig.

Artiklar för den som vill läsa mer:

Pregnancy linked to long-term changes in mom’s brain

Pregnancy leads to long-lasting changes in human brain structure

Mötet med vår lilla flicka känns inte så avlägset längre

Efter tillväxtkontrollen i slutet av förra veckan, och en tid den 29e juni för undersökning inför en igångsattning släppte något inom mig. Mötet med vår lilla flicka känns inte så avlägset längre. Jag räknar ner veckor och dagar. Jag har fått ny energi och glädje. Jag pysslar om i det som ska bli hennes rum. Inte för att hon kommer sova där på ett bra tag men vi ska ha skötbordet och alla hennes kläder där. Jag har tvättat, sytt gardiner och ska åka till Ikea i veckan och köpa en matta, sovpåse, frottéhandduk och madrasskydd. Något som vi bör tänka på att ha hemma?

Imorgon ska jag på rutinkontroll hos min barnmorska på MVC. Vi ska mäta magen lyssna. Misstänker att vi även kommer prata förlossning. Jag har inte så mycket att säga där förutom att jag inte vill ta några risker, att jag vill ha ett akut kejsarsnitt om det finns det minst tvivel på att lilla flickan inte mår bra. Och att jag vill ha lokalbefolkning om jag riskerar att spricka igen. Det gjorde så fruktansvärt ont när jag sprack med Lea. Det vill jag inte gå igenom igen.

Jag är i min egna bubbla på helgerna, blir en väldig kontrast när jag ska till jobbet och göra annat. Motivationen sjunker sakta, tur att det är semester snart så att kollegorna och trappar ner lite långsamt. Tänker att jag jobbar till midsommar, ev en eller två dagar i veckan efter midsommar. Kan inte riktigt med att sitta hemma på landet och vara orolig. Känns tryggare att vara i Göteborg nära Östra sjukhuset om jag skulle märka att hon rör sig mindre.

Inte långt kvar nu ❤️

Vecka 34 + 0, förhoppningsvis 3 veckor kvar tills vi får träffa vårt lilla kryp

Så var det vecka 34 + 0 , 34 fullgångna veckor och början på vecka 35. Yeay, nu är det inte långt kvar 🙂 Var på tillväxtkontroll på SMVC tidigare idag. Lilla krypet växer och väger ca 2,2 kg. Hon har lagt sig med huvudet neråt och sparkar med fossingarna upp mot magens övre del. Hon har det bra säger läkaren och det känns väldigt bra. Från och med idag, när barnet är 34 veckor, stoppar de inte förlossningen om den startar spontant. De små krypen som föds efter vecka 34 behöver oftast inte ligga i respirator utan klarar sin anding själva.

Vi pratade även om igångsättning. Det finns inga medicinska anledningar till en igångsättning enligt läkaren men om jag känner att jag psykologiskt skulle må bättre av att inte behöva vänta på att förlossningen ska starta spontant så hjälper de gärna med det. Jag ska få komma in på undersökning den 29 juni, då kommer jag vara i vecka 37 + 0, det vill säga 37 fullgångna veckor. De kommer då att titta och känna på min livmoderstapp. För att starta igång förlossningen ska den vara uppmjukad och öppen cirka 2-3 cm. Skulle den inte vara det så gör de en hinnsvepning och så kanske förlossningen startar spontant, alternativt att att jag kommer tillbaka om ytterligare några dagar och gör en kontroll till. Så det kanske blir en junibebis till och med 🙂 Det hade ju varit så skönt att kunna bli igångsatt den 29 eller 30 juni och inte gå runt hela helgen hemma och oroa sig. Så förhoppningsvis 3 veckor kvar tills vi får träffa vårt lilla kryp. Åh, så spännande.

Om du vill läsa mer om hur en igångsättning går till finns det information här: Igångsättning av förlossning

Om man läser om kvinnors upplevelser av en igångsättning på olika forum så verkar det som att det både finns positiva och negativa upplevelser. De som är mest positiva är omföderskor där man har satt igång förlossningen genom att ta hål i fosterhinnan. Då blir förlossningsupplevelsen näst intill en spontan förlossning. De som har främst negativa upplevelser är förstföderskor som har blivit igångsatta trots att livmoderstappen har varit omogen. Vissa har fått väldigt intensiva, snabba och smärtsamma förlossningar, medan förlossningen inte alls har kommit igång för andra och det hela har slutat med kejsarsnitt. Läskigt. Hoppas att jag kommer tillhöra den första kategorin….

Vecka 33, fyra veckor kvar…

Då var det 33 fullgångna veckor. Idag är det vecka 33 + 0, förhoppningsvis fyra veckor kvar till förlossningen. Det är inte lätt att hantera oron, blir panikslagen när jag inte känner henne på ett tag. Eller när jag försöker få respons från henne men det är helt stilla. Igår kväll tog det tid innan jag till slut fick någon respons. Var nog tre minuter från att åka in till antenatalen. Sov dåligt hela natten, vaknade till och från och kunde inte somna om innan jag kände henne. Imorse när det fortfarande var mer stillsamt än vanligt åkte jag in.

Fick sitta med CTG och fick även träffa läkare för ett snabbt ultraljud. Allt såg fint ut sa han. Känner mig lite besvärlig när jag åker in i onödan men det kan jag ju inte veta innan jag kommer dit. Personalen på Antenatalenheten är väldigt lugna och tillmötesgående, fick inte känslan att jag inte var välkommen. Läkarna jag träffade sa till och med att jag var välkommen tillbaka om jag blev orolig igen. Så underbart att bli bemött så fint ❤️

Mitt lilla kryp vänder och vrider på sig fortfarande. I måndags låg hon med huvudet nere och idag låg hon på tvären med armarna och fossingarna ner mot livmodertappen. Kan ju vara det som gör att jag vissa dagar inte känner henne men jag vågar inte ta några risker. Det måste gå bra den här gången, när det har gått så bra hittills. Jag ska gå runt med min lilla dotter i en bärsjal i sommar. Hon ska få träffa mig och sin pappa, pissen och all vår släkt och vänner. Allt kommer att gå bra och det kom bli en fantastisk sommar. Den bästa någonsin ???☀

Vecka 32 + 0, förhoppningsvis 5 veckor kvar

Nu är jag i vecka 32 om man ska gå efter vad barnmorskorna säger eller 33 om man frågar 1177:s app Gravidkalender. Vecka 32 + 0 är det i alla fall.

Idag är en bra dag, jag har inte haft så ont i mina höfter i natt och har sovit rätt så bra. Krypet har sparkats under natten och flera gånger under dagen så det känns tryggt. När hon sparkas kan jag släppa mitt fokus på just hennes rörelser och fokusera på annat. Hitta på något som känns roligt. Idag är det ju röd dag så jag har varit hemma och bland annat bakat bullar. Nom nom. Bakade två stora plåtar så om ni har tips om hur man ska förvara bullarna för att de ska förbli färska får ni jättegärna skriva en rad.

Träffade min psykolog i veckan och vi pratade om min oro och vad jag kan göra för att kunna hantera den. Jag har verkligen haft turen att träffa världens bästa psykolog. Hon hjälper mig att hitta redskap för att kunna hantera oro och andra tankar. Senast så frågade hon mig om jag tyckte att det var realistiskt att jag var så orolig som jag var. Jag svarade ja, att jag har erfarenheter som de flesta gravida inte har och det är realistiskt att jag är mer orolig än andra. Hennes råd var att jag skulle tillåta och acceptera att jag är orolig, och om jag mår bättre av att åka in och få lyssna så hjärtat slår eller sitta med en CTG runt magen så ska jag göra det. Det värsta som kan hända är att personalen suckar åt mig när jag kommer in för tredje gången på en vecka. Men hennes erfarenhet var att de flesta är väldigt förstående när man säger att man har förlorat ett barn. “Jag tillåter mig själv att vara irrationell” sa en mamma på Gravid igen-träffen på Spädbarnsfonden. Jag får också acceptera att det är så som det är och tillåta mig själv att känna det jag känner. Får göra det bästa av de sista 5-6 veckorna nu.

Varmt ute idag, pissen har däckat i skuggan. La en blöt handduk och en vattenskål bredvid honom. Vattnet ville han ha men han var inte så intresserad av att ligga på den blöta handduken. Här är han ?? Han har ett eget Instagram konto om ni vill se fler bilder, nissefluffycat heter han där.

Graviditetsdagbok – Graviditeten såhär långt

Här är några utvalda delar ur min graviditetsdagbok där ni kan läsa om graviditeten såhär långt. Så många gånger som jag har påbörjat en sådan dagbok men sen fick jag min mens. Raderade då allt och började om.

Vecka 3 +3 (2 november 2016)

Min mens brukar komma dag 25 -29. Idag är det dag 25 och fortfarande ingenting. Jag hoppas, hoppas, hoppas. Brösten har känts lite ömma till och från. Sen så har jag en molande känsla i magen, nästan som en väldigt svag mensvärk. Min kroppstemperatur håller sig stadigt på 37 grader C. Vad jag har förstått så ska den stiga upp lite till och stanna på nästa platå, den tredje platån, när man blir gravid. Som på bilden nedan. Kallas “triphasic shift” på engelska.

triphasic

Ska vänta tills på lördag, den 5 november, dag 28 med att göra ett test.

Vågar inte säga något till sambon än. Hoppas och håller tummar och tår. Det hade ju varit helt underbart.

Vecka 3 +5 (4 november 2016)

Idag är det dag 27 och inga tecken på att mensen skulle vara på gång. Temperaturen håller sig på 37,0. Igår steg den till 37,1 men är tillbaka på 37,0 idag. Dag 25 blev toapappret lite rosa när jag skulle torka mig efter toabesöket (tvåan). Brukar börja så vissa månader, först ljusrosa flytningar i en eller fler dagar och sen mens. Sen så kom det inget mer. Varken dag 26 eller 27. Tänker att det kanske var en nidblödning? Hittar ingen bra info om när man kan få en ev nidblödning. Står allt från 3-14 dagar efter ägglossning. Dag 25 var nog 8-12 dagar efter ägglossning.

Nu börjar jag verkligen få upp förhoppningarna! 🙂 Så bra har det inte sett ut sen vi började försöka bli gravida, i april/maj någon gång.  Tänker att jag gör ett test imorgon om jag inte får min mens senare ikväll eller under natten. Får se om jag vågar. Blir så besviken när jag ser bara ett sträck. Hoppas, hoppas, hoppas!

Vecka 3 + 6 (5 november 2016)

Fortfarande ingen mens! Gjorde ett test imorse som vid första ögonkastet tycktes vara negativt, men sen när jag tittade mer noggrant kunde jag se ytterligare ett väldigt ljust streck. Sambon såg också något så det var inte bara jag som inbillade mig! Är så himla glad men försöker att ta det lite lugnt, det är ju väldigt tidigt än så länge. Tänker att testet borde bli tydligare inom några dagar. På måndag ska jag göra det igen.

Måste berätta något intressant. Nisse, vår katt, har flera gånger under de senaste veckorna masserat min mage. Han hoppar upp i mitt knä, ställer sig med framtassarna på min mage, spinner och står där och trampar. Sambon säger att han känner på sig något, att han vet vad han gör. Min pisse, tycker om honom så himla mycket. Någon annan som har erfarenhet av att ens djur börjar bete sig​annorlunda när man blir gravid​?

Vecka 4 + 1 (7 november 2016)

Gjorde ett till test och den här gången var strecket helt klart tydligare 🙂 Är så glad och lycklig och orolig på en och samma gång. Ska kontakta läkaren på specialmödravården, höra om hon har några råd och vart jag ska gå på kontroller den här gången.

Vecka 4+6 (12 november 2016)

Fortfarande ingen mens! Är så tacksam o lycklig. Det sjunker långsamt in att jag är gravid igen. Idag frågade sambon om jag ville ha lite glögg. Åh, just det, du är ju gravid klickade det några sekunder senare.

Jag känner mig tröttare och ibland gör det lite ont och spänner i brösten. Jag är lite förstoppad och har mer rikliga flytningar. De spänner och sticker till i magen. Den känns redan större.

Är så lycklig och tacksam ?

Vecka 6 + 1 (21 november 2016)

Förra veckan var vi på barnmorsemottagningen, tog div prover. Den 12e december ska vi träffa läkare på specialmödravården (SMVC). Känns som att de tar väl hand om oss. Jag känner inte av graviditetssymptomen så starkt ännu, lite tröttare än vanligt, lite yr och liiite illamående till ochs från. Är orolig till och från att det har skett ett missfall och att jag inte längre är gravid. De kommer nog att göra ett ultraljud den 12 december på SMVC, då får vi väl veta om allt står rätt till. Då kommer det vara vecka 9+1.

Känner tacksamhet och längtar.

9 +4 (15 december 2016)

Har mått väldigt illa de senaste veckorna. Det enda gången jag inte mår illa är när jag sover. verkar inte vara mycket som man kan göra åt det heller.

Magen börjar synas men det är kallt så men med stora tjocka tröjor syns den inte riktigt. Känns underbart att vara gravid igen! Var på ett ultraljud i måndags och allt såg fint ut, det lilla hjärtat slog och den lille rörde på sig. De kan inte se så mycket mer såhär tidigt. Blir extra ultraljud i vecka 28, 32 och 36, samt igångsättning om barnet mår bra. Kommer vara sommar då. I början på juli.

11 + 4 (29 december 2016)

Har mått illa i några veckor nu men nu börjar det kännas bättre. I och med det kommer oron. Funderar på om allt är okej. Är jag fortfarande gravid? Är det någon där inne? Det är för tidigt att känna fosterrörelser. Det är bara att vänta. Ska på rutinultraljud den 17e februari. Sist hade jag lite mage då. Än så länge syns inte magen så mycket. Den blev lite svullen precis i början av graviditeten och visst lite mer hull har jag men jag tror inte att någon märket något. Vi har inte berättat något för någon ännu.

Jag drömmer väldigt mycket. Snarkar och gör ljud ifrån mig på nätterna. Ibland drömmer jag att jag inte känner fosterrörelser och sen kommer jag på mig att det är för tidigt för det ännu. En natt drömde jag att jag hade blödningar. Var helt blöt mellan benen när jag vaknade men det var bara svett.

Minns tillbaka på tiden då jag var gravid med Lea. Tror att jag var mer illamående då, att illamåendet höll i sig längre.

Längar efter att få träffa den lille och bära hen i min bärsjal.

12 + 4 (5 januari 2017)

Igår kände jag smärta i buken och smärtsamma sammandragningar. Blev väldigt orolig så jag ringde till MVC och fick tid för ultraljud idag. När jag kommer dit så börjar barnmorskan med att säga att de inte har läkare på plats, om hjärtat inte slår så får jag åka till Östra sjukhuset. Blir jätterolig men ultraljudet visar ett litet kryp som rör sig, och ett litet hjärta som slår. Lycka!

Barnmorskan säger att livmodern växer mycket de här veckorna, en del känner smärta. Man kan få liknande symptom om man har urinvägsinfektion. Viktigt att behandla den så snabbt som möjligt om det skulle vara så. Ska lämna in ett urinprov på måndag.

13 + 3 (11 januari 2017)

Ingen urinvägsinfektion! Underbart. Barnmorskorna säger att det jag känner är att livmodern växer. Den växer väldigt mycket runt de här veckorna.

Längtar efter den dagen då jag kommer få känna när den lille rör sig.

16 + 3 (1 februari 2017)

Har känt barnet röra sig på kvällen när jag har lagt mig. Känns precis ovanför brygdbenet, som en liten fisk som sprattlar. Tror att det är den lille jag känner iaf. Är orolig för att jag inte har känt så mycket ännu. Hoppas att allt är bra.

17 + 1 (6 februari 2017)

Har inte känt alls något på flera dagar. Bara de två enstaka gångerna. Är väldigt orolig så jag ringde till barnmorskan och frågade om jag fick komma in och lyssna på hjärtat. Hon avrådde från det, sa att det egentligen var för tidigt, att strålningen är hög. Om jag absolut ville de så kunde jag komma in. Tror jag lugnar mig till nästa vecka, ska på rutinultraljud då.

18 + 5 / +1  (17 februari 2017)

Den lille som verkar vara en liten flicka mår bra. Allt såg bra ut på ultraljudet. Jag hade känt rörselser igår, satt på jobbet och så kände jag sparkar på höger sida, tre gånger. Åh, är så glad och tacksam. De ändrade bf från 15 till 19 juli, så nu är det egentligen 18 +1. Såg också att moderkakan sitter på framsidan, mitt på magen. Då känner man inte fosterrörelser lika tydligt.

19 + 2 (25 februari 2017)

Har börjat känna mer och mer. Nästan varje dag nu känner jag lillan sparka. Känner det på sidorna, ofta långt ner mot brygdbenet. Eller så känner en som rullningar mitt på magen. Är så tacksam för mitt lilla barn.

23+6 (28 mars 2017)

Magen växer för fullt. Jag har redan gått upp tio kg och därmed slutat väga mig. Med Lea gick jag upp 17 kg totalt.

Jag är väldigt uppmärksam på fosterrörelser. Har märkt att om jag lägger mig på rygg, vrickar på höfterna och tar djupa andetag så kommer barnet igång och rör sig. Ibland med en gång, ibland får jag hålla på en stund. Innan jag går upp på morgonen vill jag känna några ordentliga sparkar. Sen brukar jag lägga mig på rygg så fort jag kommer hem och ligger där tills jag känner några ordentliga sparkar. Vissa dagar då jag har varit rätt orolig har jag lagt mig på rygg under dagen på jobbet.

Jag har fått besvär med foglossningar och har sovit dåligt den sista tiden. Har en gravidkudde som jag placerar mellan låren och under magen. Det blir bättre jag vaknar fortfarande några gånger varje natt. Då kan jag inte heller somna om innan jag har känt att lillan rör sig.

28+6 (2 maj 2017)

Var på kontroll på SMVC idag och lilla tjejen mår bra. Det var gott om fostervatten och navelsträngen fungerar som den ska. Så underbart ❤️ Ska dit igen första veckan i juni. Sen blir det ytterligare en undersökning i vecka 37-38 och då får jag veta när jag kan bli igångsatt.

Jag blev deltidsjukskriven pga foglossningar på 50%. Det känns väldigt skönt, har varit väldigt trött och irriterad på alla den senaste tiden. Att de står ut med mig på jobbet.